Äntligen!

Igår klockan 20.00, efter en mycket lugn bilfärd,  parkerade jag bilen på våran garageuppfart på Blomstervägen och släppte ut en mycket kissnödig hund! Hehe, när han nosat lite utanför så gick vi in till mamma. Han lufsade runt och luktade och spanade in sitt nya hem.  Efter en liten rundtur fick han vatten och lite mat som han, efter lite hjälp från nya matte, år upp i ett nafs - mycket bra tecken :)! Vi lekte lite och försökte få till ett bra foto vilket visade sig vara omöjligt, han ville ju inte vara stilla :P!

Vid läggdags så kunde finaste Gibson inte riktigt bestämma sig vart han ville sova, så han pendlade mellan att ligga nedanför trappan, utanför min dörr och i sin säng i mitt rum. Men när jag somnade så låg han i sin säng. Sen har han säkert haft fler rundturer under natten ;)..

Imorse väcktes jag av ett puffande från Gibson, dags att gå upp! Jag åt lite frukost innan vi klockan 07.30 klev ut genom dörren och gick Strupen upp till berget där vi svängde in på 10 km-spåret.
Gibson har ett litet problem när man är ute, han drar i kopplet och hoppar mot människor. Inga aggresiva utfall, utan hoppar mot dom som i lek. Men det är ju inte alla som vet det, så det är ett ganska jobbigt beteende!
Men, idag! Han var ju fantastisk. Visst drog han, men så fort det blir det rycket i kopplet säger jag "fy" och sen stannar vi då jag berömmer honom. Detta funkade utmärkt då han inte drog mig efter sig utan bara gick framför, vilket jag tycker att han får göra på skogsturer! Men visst luktade det väldigt gott ibland och då kom rycket och proceduren började om.

Vi träffade på två av mammas vänninor och han hälsade väldigt fint, men när det var dags att gå kom "utfallet" (jag gillar inte att kalla det för utfall då det inte är av aggresivitet). Vi stannade lite och lät dem förvinna ur synfältet innan vi fortsatte våran promenad. Vi mötte flertalet joggare, någon enstaka hund och hörde lite buller och skall. Det var bara en utav joggare som fick ta ett skutt åt sidan! Mot slutet av var promenad så kom jag ju på att om jag håller en godis framför honom så får jag bättre koll på honom då han går bakom och bredvid mig och fokus ligger på godiset, inte det som är den, för honom, planerade lekkamraten! Detta fick jag tyvärr inte testa då vi inte mötte några fler, förutom tre stycker ute på promenad och då skötte han sig exemplariskt!
Klockan 10.33 klev vi in genom dörren igen och vi hade varit ute i fyra hela timmar!! Nu ligger han här vid mina fötter och vilar lite :).

Sammanfattning av första promenaden, jag är imponerad! Detta kommer nog gå galant, även om han kommer pröva mig. Men ingenting är omöjligt som allas vår Gunde säger :)!

Vi hörs :)

Kommentarer
Postat av: Mija

Ska bli kul att följa er resa mot att bli ett team! Härligt att det blev en bra start =)

2009-10-28 @ 12:07:28
Postat av: Emelie

Jag kan rekommendera "skvallerträning" till dom här "utfallen". Precis som du hade tänkt så ger du honom godis när ni möter en människa. Snart så kommer han förknippa människor med godis och vända sig mot dig för att få det. Har tränat det med Evert funkar jätte bra :) Här kan du läsa mer om skvallerträning: http://evabodfaldt.com/artikelsida.asp?intArticleID=9

2009-10-28 @ 14:19:39
Postat av: Ida&Stefan

Kul, denna kommer vi följa=) Skönt att återigen höra att han har det/får det bra!!! Här hemma är det såklart lite tomt...

Jobba på, ni kommer bli världens bästa team, för du har världens bästa hund!!!

2009-10-28 @ 15:12:18
Postat av: sara och santos

Vad underbart :D:D Vi följer, och vi måste ses snart! :D Vart i stan bor du gumman? :)

Kraaaam Sara

2009-11-09 @ 09:49:47
URL: http://saantos.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0